top of page

En Powertant tar form

  • Skribentens bild: Suz
    Suz
  • 10 apr. 2020
  • 9 min läsning

Uppdaterat: 12 juni 2020


ree

Armhävningar med utsikt

I morse blev det en rask promenad vid havet och armhävningar med den här utsikten. Sämre kan man absolut ha det. Nu är i och för sig armhävningar inte min favoritsysselsättning, men en utmaning jag kan köra på nytt i dessa tider när jag väljer att köra min träning utanför gymmet. Just armhävningar tillhör ett hatobjekt och något jag verkligen har svårt för, men därför vill jag nu utmana mig själv att återigen nå den där euforiska känslan när jag klarar av något jag inte trodde jag någonsin skulle fixa. Dit hörde ju även att träna på ett gym, ett ställe som nu istället blivit som mitt andra hem!


Den här morgonen återkallade jag minnet av Långfredagen 2019, som i allra högsta grad spenderades på Massive Performance!


ree

Test av Powertanten

Att börja träna överhuvudtaget blev en väldigt otippad vändning i mitt liv, men troligtvis något av det bästa som kunde hänt mig! Det finns ett helt gäng människor på det här gymmet som jag har oerhört mycket att tacka för. Tyvärr är en del av dem inte kvar där längre, men det gör dem inte mindre värdefulla. Utan all pepp och uppmuntran, utmaningar av olika slag och ibland en vänlig axel att luta mig emot hade jag inte varit där jag är idag. Arbetet i sig behöver vi själva göra, begränsningarna vi sätter upp i huvudet för oss själva behöver vi själva övervinna ... men en röst som säger "du har det, kom igen" eller "nu kör vi, det är bara en känsla" kan göra underverk för att saker verkligen ska bli gjorda!



ree

Förra påsken blev något av ett ultimat test för min del, då jag för första gången i mitt liv ställde upp i en tävling i klassiskt styrkelyft. Bara ett litet lokalt event kallat Påsklyftet på mitt gym, men likväl en tävling. Mitt mål var att klara så många godkända lyft som möjligt av de nio försöken och att uthärda göra detta inför publik. Med andra ord placerades ribban till synes ganska lågt, beroende på ur vilket perspektiv vi ser det. För en nybörjare, en tämligen nervös sådan, var bara det näst intill oöverstigligt.


Jag klarade nästan mina mål, över förväntan i både knäböj och bänkpress. Att ladda inför marklyftet, som var sista grenen, blev lite trixigt och det var också här mina förväntningar låg högst. Jag ville helt enkelt göra ett personbästa. Klarade de två första lyften och höjde mitt gamla pb med fem kilo. Skulle jag sätta det? Nerverna kröp utanpå kroppen när jag gick fram till skivstången. Jag svär att jag kände benen darra under mig och hade alldeles för bråttom att "få det gjort", vilket resulterade i ett alldeles för dåligt lyft som blev tungt och någonstans i knähöjd fick jag ge mig. Det slutade med åtta godkända lyft och ett personbästa i knäböj.


Men jag tror jag ändå var gladast av alla, trots att jag min placering blev en sistaplats. Jag hade gjort det och jag var stolt över mig själv. Äldst i gänget och med en resa i bagaget som tagit mig från att vara en blyg person utan självkänsla som absolut inte kunde tänka sig att gå på gym och träna med andra människor, till att stå framför en liten publik och tillsammans med andra tävla i en träningsform som handlar om att prestera i teknik och vara så stark som möjligt. Och trots att jag var nervös, nästintill kräkfärdig, så var det kul! Kanske gör jag en dag om det, kanske inte. Det spelar inte så stor roll, eftersom jag numera vet att jag fixar det men kanske inte är beredd att satsa så mycket som krävs för att kunna tävla. Jag vill fortsätta ha roligt och må bra. Det är mitt mål med träningen.


ree

Marklyft är livet

Hösten 2017 kom jag i kontakt med styrkelyft för första gången i mitt liv, 53 år fyllda. Den unge coachen myntade uttrycket Powertanter för några av oss, vilket får vara okej i just det här sammanhanget. Jag vet inte att jag någonsin mött en roligare träningsform. Det fanns lite olika pass på gymmet då, med varierande syfte. Jag provade samtliga och fick lära mig både välta däck, lyfta stenar, bära väskor och ok. Men när jag väl testat de mer klassiska varianterna som knäböj, bänkpress och marklyft var jag såld. Här var jag hemma och inget på gymmet gör mig lyckligare än att få gå in och göra några marklyft. En sann humörhöjare för min del. Känner jag mig lite ur form börjar jag på väldigt låg vikt och känner mig för. Dagsformen får visa på vilken nivå det hamnar.


ree

Tänk att jag skulle gå och bli frälst i en sådan här grej! Jag är ett levande bevis på att det aldrig är för sent att förändra sig. Progressionen var såklart väldigt fin i början och när det börjar plana ut kommer nya utmaningar då jag behöver ta mig förbi platåer av att stå på samma vikt i evigheter. Kanske blir den här pandemin som nu råder en möjlighet för mig att börja om på nytt, ta tag i en del tappad teknik sedan träningen blivit mer på egen hand när passen ligger på tider som inte riktigt passar min logistik. Efter mitt, förhoppningsvis lilla, uppehåll tänker jag att ett nytt träningsupplägg ska få ta plats och vägen till den där totalvikten jag drömmer om ska få börja. När målet uppnås spelar mindre roll, huvudsaken är att jag har roligt under tiden (och lite jobbigt emellanåt såklart).


Men en sak är säker, styrkelyft har kommit in i mitt liv för att stanna och ni lär få ta del av fler reflektioner av detta härinne. Alla är kanske inte intresserade och därför har jag skapat en kategori som heter just Powertanten. Under denna rubrik hamnar mina träningsinlägg och funderingar kring olika frågor i den här världen. Ett mysterium för en tämligen oinvigd, men jag har sällan mött vänligare och mer hjälpsamma människor än de jag möter i träningssammanhang och på det här gymmet. Både i vardagen och under tävling peppar vi och hejar på varandra, något som till och med kändes under både VM och SM som jag var och tittade på under förra året!


ree

Lyftarskorna blev en god investering och hjälper min position i både knäböj och bänkpress. Jag längtar tills jag är tillbaka i den träningen igen, men tills vi möter en lugnare vardag med smittspridning och kontroll på eländet så gör jag träningen här hemma. Var och en får gå på sin magkänsla och såhär känner jag att jag kan ta mitt ansvar. Självklart fortsätter jag betala min månadsavgift och hoppas att mitt kära gym ska klara sig igenom den kris som är ett faktum för väldigt många företag idag.


Vi ses snart igen på gymmet och då jäklar ska det lyftas på nytt!

En gång Powertant, alltid Powertant.


How I got to be Powertant (Power Lady)


Push-ups with a view

This morning there was a brisk walk by the sea and push-ups with this view. Now push-ups are not my favorite occupation, but a challenge I can run again in these times when I choose to run my workout outside the gym. Just push-ups belong to a hate object and something I really have a hard time for, but therefore I now want to challenge myself to once again reach that euphoric feeling when I can handle something I did not think I would ever fix. There was also to work out in a gym, a place that has now instead become like my second home!

This morning I recalled the memory of Good Friday 2019, which was very much spent on Massive Performance!

Test of the Powertant

To start training at all was a very surprisingly turn in my life, but probably one of the best things that could have happened to me! There are a whole bunch of people at this gym that I owe a lot to. Unfortunately, some of them are no longer there, but that does not make them any less valuable. Without all the pep and encouragement, challenges of various kinds and sometimes a friendly shoulder to lean on, I wouldn't have been where I am today. The work itself we need to do, the limitations we put up in our heads for ourselves, we need to overcome ourselves ... but a voice that says "you have it, come on" or "here we go, it's just a feeling" can work wonders for things to really get done!

Last Easter was something of an ultimate test for me, when I for the first time in my life competed in a competition in classic power lifting. Just a small local event called Easter Lift at my gym, but still a competition. My goal was to complete as many approved lifts as possible of the nine attempts and to endure doing this in front of the audience. In other words, the bar was seemingly placed quite low, depending on the perspective from which we see it.

I almost managed my goals, above expectations in both squats and bench presses. Loading for the ground lift, which was the last branch, was a bit tricky and this was also where my expectations were highest. I simply wanted to do a personal best. Passed the first two lifts and raised my old pb by five kilos. Would I put it? The nerves crawled outside the body as I walked up to the barbell. I swear that I felt my legs tremble under me and was in far too much of a hurry to "get it done", which resulted in a far too bad lift that became heavy and somewhere at knee height I had to give myself. It ended with eight approved lifts and a personal best in squats.

But I think I was still the happiest of all, even though I my placement was a last place. I had done it and I was proud of myself. Oldest in the gang and with a trip in the luggage that has taken me from being a shy person without self-esteem who absolutely could not imagine going to the gym and working out with other people, to standing in front of a small audience and together with others competing in a form of training that is about performing in technology and being as strong as possible. And even though I was nervous, almost vomity, it was fun! Maybe one day I'll do it, maybe Not. It doesn't matter that much, because I now know That I can handle it but may not be prepared to invest as much as it takes to be able to compete. I want to keep having fun and feeling good. That's my goal with training.

Deadlift is life

In the autumn of 2017 I came into contact with power lifting for the first time in my life, 53 years old. The young coach coined the term Powertants for some of us, which may be okay in this particular context. I don't know that I've ever met a more fun form of exercise. There were some different workouts at the gym then, with varying purpose. I tried all of them and learned to both roll over tires, lift stones, carry bags and ok. But once I tested the more classic variants like squats, bench press and ground lift, I was sold. Here I was at home and nothing at the gym makes me happier than getting to go in and do some deadlifts. If I feel a little out of shape, I start at very low weight and feel like. The day form will show at what level it will be.

I can't believe I'd go and be saved in a thing like this! The progression was of course very nice at first and when it starts to level out comes new challenges when I need to get past plateaus of standing at the same weight for ages. Perhaps this pandemic that now prevails will be an opportunity for me to start afresh, grab some lost technology since the training has become more on its own when the workouts are at times that do not quite suit my logistics. After my, hopefully small, break, I think that a new training arrangement will take place and the road to that total weight I dream of will begin. When the goal is achieved matters less, the main thing is that I have fun in the meantime (and a bit hard from time to time of course).

But one thing is certain, power lifting has come into my life to stay and you will hear more reflections of this in here. Maybe not everyone is interested and that's why I've created a category called Powertanten. Under this heading are my training posts and thoughts on various issues in this world. A mystery to a rather uninitiated, but I have rarely met friendlier and more helpful people than those I meet in the exercise context and at this gym. Both in everyday life and during the competition we pepper and cheer on each other, something that even felt during both the World Championships and the Swedish Championship that I was watching last year!

The lifter shoes were a good investment and help my position in both squats and bench presses. I can't wait to get back in that training again, but until we face a calmer everyday life with contagion and control of the misery, I'll do the training here at home. Everyone gets to go on their gut feeling and this is how I feel that I can take my responsibility. Of course, I continue to pay my monthly fee and hope that my beloved gym will get through the crisis that is a fact for very many companies today.

See you again soon at the gym and then damn it should be lifted again!

Once Powertant, always Powertant.


 
 
 

Comments


bottom of page