Hej sommar och nytändning

Min blick dras till stolsryggen mitt emot, när jag äter min lunch i skuggan av parasollet. Jag bara älskar den ljusgrå nyansen, som mot den gröna bakgrunden och solskenet är så mycket sommar för mig. Terrassen har verkligen blivit en liten oas här hemma. Mitt i det lilla "kaoset" av grannar åt alla håll. Men tillsvidare njuter vi här, Freja och jag. Tar våra små rundor i grannskapet när solen gassar som den gör nu. Strosar ner till havet när det är lite svalare eller tar oss ut med bil till närliggande skogar.

Jag kommer troligen aldrig sluta längta ut på landet igen, men just nu väger fördelarna med detta boende över. Det är många parametrar som ska stämma överens och i rättvisans namn måste jag erkänna att det är skönt att slippa arbete med alltför mycket underhåll och oro över om pengarna ska räcka till för allt som skulle behöva fixas på ett eget ställe. Prisnivån är dessutom horribel för närvarande, spelar ju ingen roll om mitt eget boende också ökat i värde ... efter en snabb överblick hade nivån på ett på-landet-boende för min del hamnat i klass med "behov av genomgående renovering" (läs fallfärdigt ruckel), egen brunn, inget internet och en bra bit enskild väg eller liknande.

Freja verkar trivas här, även om utrymmet att springa på är högst begränsat. Vi letar upp ställen att göra det på och kanske mår hon till och med bättre av det? Rent av gör vi det båda två. Istället för att bara öppna dörren till en stor trädgård och släppa ut henne, tillgodoses behovet av rörelse för oss båda genom våra dagliga promenader om både tre, fyra och fem ibland beroende på hur dagarna ser ut för oss. Och mental aktivitet behöver vi ingen stor yta för att genomföra, någon av oss ;)

Det hindrar inte att jag fortsätter drömma och vem vet var vi är om fem år? Eller ett år för den delen. Vad som helst kan hända och det vet jag faktiskt, helt ärligt, ingenting om idag. Så vi fortsätter leta upp härliga, fria ytor, stora mysiga trädgårdar och parker, sjöar, vandringsleder och allt annat vårt vackra land har att erbjuda. Vi måste inte ha allt det där själva, det finns många som delar med sig av vad de har och när det finns tillfälle delar vi gärna vår lilla oas med er också :)

Det jag kan konstatera är däremot att jag återigen helt och hållet "glömt bort" bloggen och återföll till att skriva långa inlägg på Instagram. Facebook har jag i princip övergett, efter att min dotters konto blev kapat. Jag är medlem i några intressanta grupper där, i övrigt delar jag nästan ingenting där längre. Men funderingarna just nu spretar åt lite olika håll ... angående bloggande, texter och foton. Helt plötslsigt idag fick jag en sån enorm lust att plocka fram systemkameran igen och samtliga foton idag är därför tagna med min Nikon. Känner mig förfärligt ringrostig, som den nybörjare jag är, men väldigt roligt var det ändå.

Freja undrade helt klart vad sjutton jag höll på med och vad det var som lät så märkligt från manicken matte höll framför ansiktet. Ni får ursäkta att all skärpa hamnade på nosen, jag tycker ändå det är en härlig bild. Och just här, i det läget, är jag med mycket just nu. Både med texter, foton och annat jag tar mig för. Jag känner efter vad jag tycker om och tänker lite mindre på vad som passar andra. Självklart utan att medvetet göra någon annan orätt eller illa! Det känns så skönt att äntligen respektera mig själv tillräckligt mycket för att prioritera mina egna känslor och älska mig själv för den jag är idag. Det som har varit är dåtid och tjänar inget till att uppehålla mig för länge vid, utom för att eventuellt ta lärdom där detta känns relevant. Vad som händer imorgon eller om en timme har jag föga kännedom om, så det lämnar jag till att "deala" med då.

Lite framtidstänk, lite nyfiket funderande på vad nästa steg är, några riktlinjer för nya planer och vad som ska få fortsätta som det är kan jag ändå ha. Men det viktigaste jag lärt mig på senare tid är att, utan större oro, ha i beaktande att allting kan hända och det är också okej. Planer kan ikullkastas, men det kan faktiskt bli ännu bättre än vad jag från början ens kunde föreställa mig. Problem kan alltid uppstå på ett eller annat sätt, men mycket går att lösa och hjälp finns att få. No worries, liksom. Då mår jag bättre i helhet.

Just för tillfället lutar jag åt att dra ner min tid på sociala medier och därför kanske enbart lägga mina texter här. Återuppliva bloggen, men endast med ett par inlägg i veckan. Instagram får bli den lilla bildbanken och jag har en och annan idé som jag också skulle vilja förverkliga, men det tar vi en annan gång. I varje fall kan ni hitta lite fler bilder än ovanstående från systemkameran på Instagram idag. Än så länge på samma konto som tidigare, öppet för alla att se vilket jag också vacklat fram och tillbaka i.

Men nu ska jag börja förbereda mig, Freja och hemmet för att bjuda mina föräldrar på grillmiddag ikväll. Ingen stress, men god mat vill vi ha på bordet och något svalt i glasen. Det finns lite fler datum bokade för gäster och det känns så himla bra att börja träffa vänner igen, få fixa och dona lite ... känns som en hel evighet sedan<3

Sköt om er och ha en fin helg!

#friends #family #Freja #thougths #feelings #photographing #writing