Ledord och oskrivna blad

En ny början behöver egentligen inte alls starten av ett nytt år, den kan ske precis när vi själva bestämmer oss för att det ska vara så. Men det kommer onekligen på tapeten med tankar om att släppa taget om det gamla och bjuda in nytt, när ett nytt år tar sin början! Att se ett nytt ljus skönjas, som i bilden ovan från de strålande juldagarna här i söder.

I det avseendet skiljer ingenting hos mig från tidigare nyår. Att jag spenderade timmarna kring tolvslaget instängd på toaletten är däremot första gången i livet.

Nej, det var inte på grund av något trist sjukdomstillstånd hos mig ... men en skräckslagen och stressad stackars hund, som trots mina förberedelser lyckades höra en lång rad smällare redan vid 20-tiden igår kväll. Ytterligare några tanklösa människor i området alldeles nära fann det nödvändigt att avfyra ett gäng vid 22-tiden också. Hur länge det höll på runt tolvslaget har jag ingen aning om, för då hade vi redan stängt in oss på toan med musik, kandelaber, gottiga saker och vätska av skilda slag. Freja min lugnade sig så småningom, men jag har redan bestämt mig. Det finns än så länge endast denna konkreta plan för 2022 - nästa nyår firas på något öde ställe, långt ifrån alla fyrverkerier. Är det någon som har lust att hänga på eller har tips på ställen så är ni mer än välkomna att dela denna upplevelse med oss, men jag har inga som helst problem med att göra detta helt på egen hand.

"That's me nowadays!" ... säger jag numera med inte så lite stolthet och värme i rösten. Har jag då gått och blivit introvert? Njae, jag är nog lite av bådadera. Jag gillar att befinna mig i ett sammanhang och gemenskap, men inte i för stora sällskap. Och jag uppskattar kramar mer än vad jag vill tillstå, men jag vill nog formulera mig som så att jag inte har lust att jaga dem så att säga.

I övrigt tar jag enbart ut min riktning numera. Skippar alla konkreta mål, oavsett vad alla experter tycks vara överens om. Såvida jag inte ska delta i någon tävling (vilket är högst osannolikt) behöver jag inte ständigt hamna i härvan av livet som kommer emellan när jag är på väg mot de där, alldeles perfekt avvägda och rimliga målen som satts upp men som det där livet vänder på ända stup i kvarten och bara gör att jag istället känner mig misslyckad när de inte uppnås. Puh, det blev en lång mening med risk för alldeles tokig meningsbyggnad, men se det struntar jag i. Jag fick det ur mig. Riktning, kompass om ni vill, är betydligt mer min grej. Det här kan jag jobba med och stämma av med jämna mellanrum. Betydligt lättare för mig att snällt mota mig tillbaka till nålens riktning, när jag tappar balansen.

Det händer nämligen oavsett, eftersom livet ständigt pågår runt omkring mig, i mig och genom mig. Med och utan min påverkan. Att stå där vid ett vägskäl, som ibland knappt är synligt ens. En tydlig och utmärkt väg och en luddig stig. Vilken ska jag välja? Ibland är symboliken i form av dörrar som öppnas och stängs. Det är dags för mig att sluta se enbart stalldörrar, till hälften öppna och till hälften stängda. Av rädsla för det okända står jag kvar med en fot i vardera alternativ. Eller om jag vill uttrycka mig i form av vägar, då är det dags för mig att sluta köra runt i rondellen. Initiativtagaren till vilka dörrar som ska öppnas och vilka som ska stängas eller vilka vägar som ska väljas ... det kan faktiskt också vara jag. Alltför länge har jag på något sätt väntat ut livets krumbukter. Förmodligen mest på grund av olika rädslor och farhågor och gamla invanda synsätt. Vilken tur att jag upptäckt hur spännande det är med förändring! Och att nyfiket växa i olika sammanhang.

Tänk att stå där stadigt som det här mäktiga trädet jag hade förmånen att få vistas vid tidigare i december. Växa i olika riktningar och samla erfarenheter som blir till livets visdom. Men det är ju faktiskt precis vad jag har gjort. Vad jag gör hela tiden. Samlar insikter och kunskaper genom mina erfarenheter på livets ständiga resa.

Jag skrev en hel del i förmiddags, rakt ur hjärtat. En del av det är precis vad jag delar här och nu, men en del får mogna hos mig ett tag innan jag släpper fram det mer offentligt. Men mina ledord, mina värdeord som ska få följa mig under 2022, vill jag dela med er.

KÄRLEK, VISDOM, TILLIT OCH VARSEVARANDE. <3 De två första landade fint hos mig redan tidigt i tisdags morse när jag lyssnade på ett spår från Björn Natthiko Lindeblad, Lördagstraditioner (länkar på Instagram stories).

"Love says: 'I am everything.' Wisdom says: 'I am nothing.' Between the two my life flows." Sri Nisargadatta Maharaj

Det, och många andra kloka saker Björn talar om, tar jag med mig in i 2022. Jag har väl aldrig tänkt om mig själv att jag kunde ha en guru, men om jag skulle välja en sådan blir det utan tvekan Björn Natthiko Lindeblad! Jag kan lugnt säga att många av insikterna jag haft, som hjälpt mig att knäcka koden till mig själv, har kommit från meditationerna med Björn i högtalaren. Jag har tyvärr aldrig haft förmånen att träffa honom personligen, men det känns ändå så genom alla de spår som finns att lyssna och titta på och genom att läsa och gång på gång återvända till hans bok "Jag kan ha fel" som han gav ut 2020 i samarbete med Caroline Bankler och Navid Modiri. Exakt när Björn dök upp på min väg kan jag inte minnas, plötsligt var han bara där och vad passar då inte bättre att nämna än ett par rader som står att läsa i boken, Adyashantis ord om hur universum fungerar:

"Du kommer att få veta

vad du behöver veta

när du behöver veta det."

Att stilla "chilla" i rent varsevarande har kommit till mig genom alla de meditationer jag gjort med Björn i högtalaren under 2021. Det verkar passa Freja alldeles utmärkt också. Så gott som till hundra procent behöver jag bara starta ett spår, så kommer hon och lägger sig intill mig och kopplar av. Här hämtar jag kraft att ta itu med livets berg- och dalbana. Kanske gör även min hund detta?

Ledordet tillit fick jag med mig från mitt livs första reikibehandling hos Sofia på Årsjö Byskola. Dit kommer jag återvända. Magiskt och otroligt avkopplande! Jag tog med mig ledordet tillit eftersom jag har en tendens att krångla till saker och ställa alltför höga krav på mig själv att ha fullständig kontroll och kunskap innan jag tar mig för saker eller fullföljer saker som jag vet är bra för mig. Att vila i tillit till att ta det enkelt, börja i det lilla och låta saker utvecklas långsamt. Att vila i tillit att jag är tillräcklig, att allt är tillräckligt. Att vila i tillit till att saker ordnar sig, kanske inte som det först var önskat eller planerat men att det ordnar sig på ett eller annat sätt som vi inte ens kunde förutspå i de vildaste av fantasier.

Sen flimrade det förbi ett par saker när jag scrollade på Instagram igår. Bland annat en fråga - om jag bara fick göra en enda sak under 2022, vad skulle jag då välja? Utan tvekan dök SKRIVA upp som svar i mitt medvetande. Och varför inte? I höstens utmaningar har jag låtit mig hindras att göra det jag måste erkänna att jag brinner mest för, där jag finner mitt flow och som varit med mig genom hela livet (fastän det har fått befinna sig i bakgrunden så länge). Om inte annat så har jag 365 oskrivna blad framför mig ... eller 364, eftersom här visar sig det första av dem.

Därför låter jag en fin mix av dessa ord bli min riktning och kompass under 2022, KÄRLEK, VISDOM, TILLIT, VARSEVARANDE och SKRIVA. Med tyngdpunkt på kärlek, eftersom jag tror att det är det vi alla behöver mer av. Att verkligen känna kärleken flöda i våra hjärtan och omkring oss, i allt.

Hur jag kan bli en del av att sprida detta ser jag ännu inte helt klart och ännu en gång hämtar jag citat från Lördagstradition med Björn ... ett talesätt i Japan som säger "att det inte går att tala med grodan i brunnen om det öppna havet". Skulle jag kunna få en endaste "groda" att åtminstone kika över kanten, tillsammans med mig, då har genast mitt liv fått en ännu större mening. I mitt hjärta sprider sig en värme.<3

Önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2022!<3

#life #guru #quotes #love #wisdom #trust #awareness #writing #kärlek #visdom #tillit #varsevarande #skriva #gratitude #simplicity #tacksamhet #enkelhet