Något på spåren
- Suz
- 27 feb. 2022
- 3 min läsning

Jag slår mig ner vid skrivbordet, med en tidig elvakopp bredvid mig. Fast besluten om att nu ska det bli ett blogginlägg. "Det var alldeles för länge sen vi sågs ..." för att citera Ledin, som ligger nära i tiden eftersom jag var på livekonsert hemma i tv-soffan i fredags.
Skarpa kontraster på tv de senaste dygnen, med hela spektrat från grymmast tänkbara scenario till flärd och firande. Det är svårt att ta in, men på något sätt känner jag det än viktigare att verkligen leva medan tid och möjlighet finns. Vara tacksam och verkligen skilja på vad som är viktigt och vad som faktiskt kan passera utan att jag vill lägga någon större kraft på det. Låta ljuset och kärleken inom mig få råda. Se det vackra i det lilla och enkla. Behålla hoppet levande.
För fem år sedan genomgick jag en personlig kris, som blev början till den personliga resa jag har gjort och fortfarande är mitt uppe i. För fem år sedan kunde jag inte ens drömma om att jag skulle vara där jag är idag. Ändå händer det ibland, att jag tycker att jag bara står och stampar på samma ställe! Att jag har väl inte gjort något som inte vem som helst skulle kunnat göra. Men jag inser att det är mest tankevurpor som ställer till det.

Det spelar ingen roll att vem som helst och hur många som helst faktiskt gör det jag har gjort och kanske tusenfalt mer. Det spelar heller ingen roll hur lång tid det tar. Det enda som spelar roll är att jag inte stannade i rädsla och bitterhet. Att jag lät mig känna alla känslor, lät mig vara i dem tills de ebbade ut och jag kunde se perspektiven lite tydligare. I min värld är det omöjligt att gå vidare utan att ha bearbetat klart. Åtskilliga gånger har jag trott att jag var "klar", för att på nytt hamna i en tankevurpa som ikullkastade den nyvunna styrkan. Tålamod är som bekant inte min starka sida. Ändå måste jag säga att dessa år har vässat mina "skills" i begreppet tålamod. Eller så är det mitt inre lugn som äntligen infunnit sig. "Jag kommer att få veta, vad jag behöver veta, när jag behöver veta det." (Adyashanti)
Sedan jag bloggade senast har både drömhus dykt upp i olika skepnader och gamla dörrar börjat stängas samtidigt som nya så sakteliga öppnas upp. Jag svävar fritt i tankarna än så länge, samtidigt som jag försöker vara både grundad och på plats i mitt hjärta. Och runt omkring mig pågår världen, som inte heller går att blunda för. Det är tyckanden och tänkande både här och där och i mitt eget huvud. Men det ligger helt utanför min kontroll. Åtskilliga gånger i livet har jag låtit allting annat utanför mig påverka mig, med alltför stor betydelse. Utanpåverket har styrt mig. Jag inser först nu, att min enda önskan är att få låta förnuft och känsla gå hand i hand. Hjärta och hjärna i samförstånd. Och inte känna mig ensam i detta. Betydelsen av detta har vuxit sig allt starkare i mig.
Och jag fastnade såklart i en ny tankevurpa. Hur blir detta en konkret plan att gå vidare med? Så här är jag nu, redo att börja bolla utanför min egen lilla bubbla. För hur många svar jag än kan finna inuti mig själv och hur viktigt det än är att lyssna på mig själv och inte låta råd från andra påverka mig alltför mycket ... så är samtalen med andra människor ovärderliga när det kommer till att få perspektiv på saker och ting. Få nya uppslag och infallsvinklar, galna idéer och vettiga synpunkter.

Det är aldrig för sent och ingenting är omöjligt. Drömmar har blivit verklighet förut. De kan framför allt ge en hint om i vilken riktning jag ska styra. I synnerhet om de upprepas och inte ändrar mycket i karaktär, år efter år. Magkänslan eller intuitionen har talat klarspråk mer än en gång. En eventuell återvändsgränd ger nya insikter och lärdomar och är inte på något vis ett misslyckande. Vi samlar så mycket visdom genom våra livsresor ... vore det inte fantastiskt om vi kunde dela dessa med varandra? Vara till nytta för varandra, någon att hålla i handen när vi känner oss ensamma eller rädda för att framstå som dumma i olika sammanhang. Det känns verkligen som om jag är något på spåren här.
"Let your heart speak to other's hearts." (Okänd)
PS. Bilder från gårdagens skogstur, fler finns på Instagram.
Comentarios