Vårkänslor och tillväxt

Om man heter Freja och snart är fem månader gammal, så finns det definitivt en massa myror i kroppen! Vid havet är det skönt, men i skogen verkar hon trivas allra bäst.

Är namnet Suzann, född i mitten av sextiotalet, består vårkänslorna mer av ömsom eufori över all grönska och att det fullkomligt exploderar i naturen, första koppen kaffe ute i vårsolen utan att frysa sig fördärvad, känslan av att kunde den mörka årstiden vända och bli såhär ljus och vacker är allt möjligt i övriga livet också ... ja ni vet, hela registret av känslor som bubblar i det inre. Men ömsom också en överväldigande trötthet som dyker upp när jag allra minst önskar det! Jag vill ju orka allt och ha massor av energi, alltid ett leende på läpparna och världens tålamod med allt som livet serverar mig.

Freja väcker i alla fall det inre barnet i mig, med sin lekfullhet och oändliga källa till bus.

Häpp, sådär ser hon ut nu ... den osminkade versionen av Suz 2.ja vadå? Jag utmanar mig själv med att lägga ut en selfie här på bloggen. Inte i närheten av Skottlandsbilderna, men också en helt annan fotograf. Självkritikiska ord haglar i huvudet, men vad sjutton ... det är såhär jag ser ut! Varför vara så hård mot mig själv, när jag inte är det mot andra? Jag vet ju att det klappar ett varmt hjärta därinne. Det bubblar också en stor portion humor och någonstans poppar Suz 3.0 upp med jämna mellanrum ... kvinnan som släppt den negativa livssynen att det mesta är omöjligt bakom sig, som istället låter sig fantisera fritt om vad som skulle kunna vara möjligt. Om hon bara tror på det tillräckligt mycket. Och står stadigt jordad i kontakt med sig själv.

Vägen från fantasi till verklighet är trixigare än så, men jag är tacksam och stolt för att jag tagit mig såhär långt än så länge. Det kommer alltid finnas utmaningar jag behöver ta mig förbi, besegra eller faktiskt konstatera att det inte ens är värt för mig att ödsla någon energi på. Det är kanske inte en utmaning jag behöver anta, även om den råkar komma i min väg. Den må vara viktig för någon annan att besegra, men är kanske helt ointressant för mig. Eller övermäktig, mätt efter mina förutsättningar. Vi behöver faktiskt inte klara allt!

Visst växer vi när vi utmanar oss själva, men hur ofta ställer vi oss frågan om just den utmaningen är viktig för oss själva ... eller om det är för någon annans skull vi ger oss in i det. För att vi inbillar oss att vi lättare blir accepterade och bekräftade, om vi lyckas. Men vad händer då om vi misslyckas eller rättare sagt i mitt sinne, inte lyckas som vi hade önskat? Jag har i varje fall bara känt mig misslyckad och inte så bra som alla andra.

Det må vara åldern eller en inre mognad och trygghet, som fått mig att tänka annorlunda. Jag vill inte imponera på någon, jag vill inspirera! Om bara jag kan få en endaste en därute att bli glad eller inspirerad, med mina ord och bilder på något sätt, så ett litet frö till en idé eller ingjuta hopp om att än är det inte för sent att prova nya saker eller spendera mer tid på sånt vi tycker om att göra, tillsammans med människor vi fungerar med (längtar tills vi kan börja umgås igen!) eller alldeles på egen hand ... ja, då kan jag känna att jag gjort skillnad på ett gott sätt. I det lilla visserligen, men ändå. Stort på sitt sätt.

Vill ni se fler bilder från gårdagens påhittiga, men högst improviserade skogspromenad, kika in på mitt Instagram. Freja sover just nu utsträckt vid min sida, till synes nöjd än så länge av den lilla morgonpromenaden i krokarna. Plötsligt börjar svansen vifta i sömnen, det rycker i ögonlocken, tassarna och nosen på henne ... hon gnyr och drömmer vidare ... mysiga drömmar hoppas jag. De är de bästa<3

Jag avsätter lite mer tid för veckans hemläxa i den intressanta unghunds-/slyngelkursen. Tankar och metodik som tilltalar mig mycket, men som verkligen utmanar oss som både matte och hund. Det sägs att vi inte utsätts för större utmaningar än dem vi är ämnade att klara av. Det ska nog bli bra det här. Så småningom. På alla plan.

Sköt om er och spendera mycket tid med det som får er att le och känna glädje<3

#Freja #vår #känslor #utmaning #växa #spring #feelings #challenge #grow